sunnuntai 29. kesäkuuta 2008

En bit av det goda i livet


Så här gick det till. Mannen for på jobb. Barnen är på semester med sin pappa. Jag blev alltså allena med våra fyrbenta vänner (de på bilden i högra sidan av bloggen). Den ena, han som kommit sist till familjen, dvs sist men inte minst, fast han är ju minst, vaktar tomten. Lungt så långt ögat kan nå, inte en enda katt eller hund nära. Vi kan kalla han, hunden, för Napoleon. Han är liten o ego. Utöver att han ligger o vaktar vid tomtgränsen skulle han gärna också erövra grannens tomt...Vår tomt är hotad ovanifrån; fåglarna sjunger glatt vid sina bord (kanske tycker de att han är en fjant...).
Jag och den andra hunden, den som måste kallas Ferdinand, har ett klart mål: hängmattan. Inte under en korkek men under vår björk o fast vid flaggstången. Där lägger vi oss, jag först och han sedan. Försiktigt hittar vi balansen (en gång hann vi falla ner). Vi hör hur löven susar, vi hör fåglarna o vi hör radion som vi lämnat på vid torpet, o just när vi tror att allt är som bäst, når oss en härlig doft av grillen hos grannen. Ferdinand o jag gillar blommor men vi båda älskar mat!
Resten har vi fotograferat. För det finns alltid snabbmat hos oss. Det lagas av lokal rågbröd, färsk vitlöksost, sallad (odlad i kruka så att sniglarna blir utan) och toppas av gräslök. Gott tyckte vi o fortsatte vår vila i hängmattan!






























Ei kommentteja: